Två helger efter varandra har jag nu varit på olika sorters kurser en i EMDR och en i Ego State-terapi. Båda metoderna är de effektiva vad gäller trauma, men på skilda tillvägagångs sätt. Under båda kurserna använde vi oss av hypnos, inte djup förståss:
Inom Ego State-terapin arbetar man med „delar av oss själva“. Naturligt vis är vi aldrig uppdelade i delar, men vi förställer oss, att vi är det. I slutändan är meningen att dessa delar inom oss skall kunna ha kontakt med varandra och att vi själva skall kunna bestämma vilken dominans de olika delarna skall få ha (i bland kan det handla om en mer vuxen sida av oss själva, ibland en mer barnslig). Dessutom kan „delarna“ också hjälpa varandra i svåra situationer.
Inom EMDR arbetar vi med minnen av de situationer då vi var överväldigade av det som häde. Vi arbetar med attt få dessa minnen, känslor, tankar och bilder vi har (genom aktivering av olika delar av hjärnan) att bli mindre stressfylda och emotionellt belastade. Vi som sitter här och nu kan tänka klart och annorlunda, vi har andra möjligheter, att kunna formulera tankegångar och kunna känna andra känslor än vi kunde då i den svåra situationen/de svåra situationerna.
Både inom Ego State-terapin och EMDR arbetar vi ibland också med för oss positiva upplevelser (det kan t.ex röra sig om små saker vi själva värdesätter).
Det var inte något direkt nytt för mig, men det fördjupade min kunskap om dessa båda metoder.
Jacqueline Hollander